”MAIS går en ljus framtid till mötes”

Jag är född och uppvuxen i Mullsjö och har vigt stora delar av dagarna under mer än halva mitt liv åt MAIS. Jag har spelat själv, varit tränare för flera olika lag, suttit i styrelsen otaliga gånger, varit speaker, vice ordförande, skribent på hemsidan, stått i klacken och till och med köpt in souvenirer (bland annat en succémössa som blev gravt underskattad…). Helt enkelt, jag har hoppat in där det behövts. När jag flyttade till västkusten för ungefär fem år sen tänkte jag att intresset och hjärtat för klubben kanske inte skulle försvinna, men mattas av lite. Det visade sig bli precis tvärtom.

Visserligen har jag alltid varit en ”periodare”. Det är väl lite så det funkar i livet och i föreningar. MAIS är inget undantag. Det finns de som alltid består, i MAIS har det de senaste 20 åren (plus några år för många) varit Jesper och Jacob Axell, Joakim Davidsson och Harald Glans. För att nämna några.
Sen har vi de andra, de som kommer och går och lägger mycket tid en period och sen återgår till ett normalt liv, för att sen komma tillbaka. Det har varit jag, Mattias Gustafsson, Andreas Carlson och många, många fler. Naturligtvis är namnen långt många fler av både ”konstanta” personer och periodare. Risken finns väl att jag stöter mig med några genom att inte nämna dessa namn, men ovan namn har jag jobbat närmast med och dyker därför upp på näthinnan.

Hur som helst, personligen har jag lagt mest tid och återvänt till ideella uppdrag när det gått som tyngst. Jag har alltid gillat när ingen tror på en och man kan slå ur underläge. Kalla det minuspress om du vill, men det har helt enkelt varit mest lockande för mig. Kanske är det därför jag, trots att jag har 20 mil till hemmamatcherna, växlar upp nu igen. För även för mig har det såklart vuxit en oro i kroppen när halva truppen byts ut och vi dessutom får en ny ledarstab. Det ger mig ångest och hopp om nya tider på samma gång. Visst är det underbart?

För att lugna nerverna ringde jag därför en av två chefer bakom bygget av lag, Jesper Axell (Daniel Unoson den andra). Ett timmes långt snack över telefonen blev resultatet och jag tänkte i nedan text dela med mig av hans och mina tankar rörande laget på både kort och lång sikt.

Först och främst pratade vi i generella termer om hur han tänkte sig truppen. Hur stor ska den vara och så vidare. Jag vågade naturligtvis inte gå på dom tunga frågorna direkt. Axell berättade att dom nu är 16 utespelare i truppen men att det kommer bli 17 på något sätt när säsongen är igång. Utöver detta blir det två målvakter. Vi kommer även ha med 3-5 egna juniorer kontinuerligt på träningarna.

Detta fick mig in på min första oro. Målvakterna.
En Jonathan Larsson som visserligen varit i klubben i två år men som varit skadad och frånvarande mycket och som dessutom aviserade att han skulle lämna innan han verkade ändra sig och ändå skrev på ett nytt kontrakt. Han kompletteras med en oprövad målvakt i form av Simon Lööf från Allsvenskan. Är detta ett målvaktspar för ett lag som vill tillhöra toppen i SSL? Svaret jag får från sportchefen är att Jonathan visserligen varit skadad och borta mycket men att han den senaste säsongen stod nästan hälften av matcherna i SSL. So far so good. Inga nyheter.

Axell menar däremot också att nye tränaren Ulf Hallstensson har haft en bra historia av att jobba med målvakter med lite mindre storlek och att det gått minst sagt bra. Patrik Åman i AIK för att nämna ett exempel. Han säger att både han själv och Hallstensson tror väldigt mycket på Jonathan Larsson och den potential han besitter. Vidare säger han att han har förståelse för alla som tycker att Simon Lööf är oprövad, för det är han ju på den här nivån. Men han har många bra egenskaper på plan och inte minst hans storlek är ett stort plus menar han. Så enligt Axell kompletterar dom varandra väldigt bra.

Ok. Bra så. Det är fortfarande mycket som ska bevisas kontra om man hade värvat in, säg Pascal Meier, men jag hör vad han säger och har öppna sinnen. Såklart blir jag nyfiken på Lööf och jag vet att Jonathan Larsson kan vara extremt bra när han når sin högsta potential.

Nu är han uppvärmd tänker jag och kastar mig vidare med nästa fråga.
Vestlund. Avsaknaden av honom. Hur stor blir den egentligen. Hans ersättere, främst Jesper Ekström, kanske inte är lika meriterad.
Axells svar blir rakt och tydligt. "Vi ska inte hymla med att Vestlund kommer vara saknad. Hans arbetskapacitet går inte ersätta. Men Ekström som vi värvat in har många andra egenskaper. Han har ett otroligt skott och han levererar poäng vart han än är. För Ekström är det också lite som att komma hem till Jönköping så han kommer snabbt in i både gruppen och området. Flera spelare kommer behöva steppa upp när Vestlund lämnar men Ekström har andra egenskaper som kommer göra oss bättre i andra avseenden”.

Vestlund har varit en stor personlig favorit. Kanske inte bara pga spelstilen och hans vägvinnande spel och hjärta i spelet utan också för hans luriga minspel vid intervjuer. Tungt tapp, helt klart. Men oersättligt kanske han trots allt inte är?

Jag börjar fundera på hur man ska formera laget och inser att såväl jag som flera med mig lär göra det under hela försäsongen och säkert en bit in i seriespelet. Trots att det spelar mindre roll. Det är tränarna som tar ut laget. Tränarna ja, det är mitt nästa orosmoln. De är helt nya och kommer, med undantag för Gillek, utifrån fullständigt. Såväl Hallstensson som Eskils. Vad vet de egentligen om klubben och kulturen? Kan de laget? Det är helt enkelt en helt ny tränarstab som kommer in och ska sätta sin prägel. Vad innebär det?

”Jeppe” menar att Gillek är kvar och han symboliserar och står för historiken. Sen har man även fått in Andreas Hedlund som fystränare som enligt Axell just nu genomför en väldigt bra försäsong och som också kan klubben utan och innan. Sen har man valt Hallstensson som tränare. Han ska bo i Mullsjö och han kommer inte ha något annat än innebandy att göra. Han är enligt Axell en personlighet som gillar den lilla byn och det lilla laget som slåss mot dom stora. Han menar på att det är klart det tar en tid för honom att komma in i föreningen Mullsjö AIS och lära sig vår kultur och värdegrund men Axell är övertygad och tror att han kommer passa väldigt bra i den. Den nya ledarstaben är medvetet invärvad för att skapa något nytt. Man har valt Hallstensson för att han är väldigt erfaren av att vara med när det verkligen gäller och att skapa en vinnarkultur.

”Jeppe” berättar också att det var Ulf som ville ha in Lisa Eskils som är erfaren inom innebandyn både genom sitt eget spel och sitt arbete på förbundet.

När ovan punkter är genomgångna återstår ju ändå faktumet som till och med Innebandymagazinet har haft räkningen kring. Hur många spelare som lämnat Mullsjö AIS. En efter en tackades av via sociala medier. Hur är det för en sportchef egentligen? Hur känns det?

Axell svarar även på detta väldigt tvärsäkert. Han menar att han har all respekt för de som lämnat och slutat och att flera av dom kommer vara rejält saknade men menar också att vi har dom mest tongivande spelarna kvar. Landslagsspelare som Ganevik, Hedlund, Braillard och Gidske. Utöver det hade man ett mål när man började prata med Hallstensson kring jul att knyta upp ytterligare offensiva kreativa spetsspelare. Då nämner han Wille Knuthas, Gustav Johansson och Jan Zaugg. Inte minst Zaugg som enligt Axell många tycker är det mest spännande nyförvärvet i hela SSL, och där är jag beredd att hålla med. Utan att ha sett honom en enda gång håller jag med. Innebandyfolk från övriga föreningar som har sett och kan bra mycket mer innebandy än mig hörde av sig och gratulerade oss till nyförvärvet. Det ska bli extremt spännande att se hur det går för honom. Träffar han rätt blir han en succé nästan omedelbart och för varje match som går lär han komma in i det mer och mer.

Sammanfattningsvis menar Axell att man tränarmässigt och truppmässigt står sig bra inför nästa säsong.

Jag konstaterar också att utöver det så är MAIS JAS-satsning tillsammans med Fagerhult väldigt viktig och enligt Axell har man fått en stabil styrelse och en väldigt stabil ekonomi. Styrelsen är intakt från föregående verksamhetsår och flertalet har varit med i många år.

Gott så, tänker jag och ska precis avsluta intervjun när ”Jeppe” vill lägga till en sak: "Sen kan det tyckas vara en banal sak, men allt detta tillsammans med satsningen på den nya vägen mellan Jönköping och Mullsjö som kommer göra det enklare för spelare, ledare och publik att ta sig till Nyhemshallen så går Mullsjö AIS en väldigt ljus framtid till mötes. Förhoppningsvis med start redan denna säsongen."

Undertecknad konstaterar också att det har skett en föryngring i truppen. Vi har föryngrat på ett väldigt bra sätt. Inte bara unga utan väldigt bra också. Åtminstone ser det ut så. Sen ska det presteras på plan också. "Upp till bevis" och allt det där...

Man kan i alla fall konstatera att backsidan ser bra ut vad gäller toppspelare. Kasper Hedlund, Daniel GIdske, Oskar Malmgren och en Joel Dagman som fått en säsong på sig att acklimatisera sig gör att just den viktiga lagdelen känns trygg.

Efter samtalet med Axell är jag betydligt lugnare. Dock med vetskapen att man ofta blir taggad när man pratar med honom. Han är en positiv herre den där Axell. Det vet jag sen gammalt. Så än är jag inte helt lugn. Kanske ska jag inte bli det heller, då är risken att mitt engagemang tryter…

Vid pennan
Per Jona Laurell, numera bara supporter, skribent och ibland lite annat.